lördag 11 januari 2014

È finito

That's it folks, är hemma sedan en månad tillbaka. Det var hur underbart som helst i Florens, tre av mitt livs bästa månader. Träffade så oerhört många härliga människor och hade fantastiskt roligt. Saknar det faktiskt riktigt mycket redan.

Bloggen höll inte så länge. Tyvärr. Men jag tänkte ändå avsluta med en liten sammanställning eller guide om man nu vill kalla det för det, om någon som snubblar in här skulle åka till Florens. Eller om någon vill haka på mig när jag åker tillbaka nästa gång! :-)

Jag fick ett mejl från en bekant som ska dit med sin sambo och ville ha tips, och detta var mitt svar. Svaret blev så långt och utförligt så jag tänkte att jag kan lägga upp det här också. Om någon skulle ha några frågor så är det bara att mejla mig på arash.moosavian@gmail.com.

Tack för mig! Här är mina bästa tips från Florens:
Pizza ska ni säkert äta. En av stans absolut bästa pizzerior, det kan stadsborna, mina lärare, folk i allmänhet intyga om, heter Pizzaiuolo och ligger på Via de' Macci (där jag f.ö. bodde)! Pizzerian ligger tjugo meter från torget Piazza Sant'Ambrogio, som är på 7-8 minuters gångavstånd från domkyrkan, il Duomo. Ta ingen Calzone bara, allt annat var hur gott som helst. Calzonen var mest konstig, för mycket av alla ingredienser. Efter att ha ätit halva den kunde jag inte ens titta på pizza resten av min tid i Florens, i typ en månad. Men, helgkvällar så måste man ringa och reservera i förhand för att vara säker på att få plats. 
På sisådär fem minuters gångavstånd från Pizzaiuolo, i riktning mot il Duomo, på lilla Piazza San Pier Maggiore, finns en restaurang som heter I Ghibellini, som är riktigt bra! Åt där många gånger, varken dyrt eller billigt, säg, 15 euro för en varmrätt, och det var alltid supergott. De hade en pastarätt med bläckfärgad pasta med skaldjur som var otrolig! Trevlig familjerestaurang helt enkelt, funkar både lunch och middag. 
Väldigt nära ett av de stora torgen Piazza Repubblica finns en något finare restaurang som heter La Grotta Guelfa. Åt där en gång och var riktigt nöjd med maten, som avslutades med tidernas godaste Panna Cotta, åh. Kan nog vara en fin idé att prova den berömda Bistecca alla Fiorentina där, om ni blir sugna på en rejäl stek. Fint ställe var det också!  
Vill ni ta ett glas vin så gillar florentinarna att hänga på och omkring de olika torgen och barerna längs torgen, kanske främst mysiga Piazza Santo Spirito, på andra sidan floden (beror ju på vilken sida ni bor på), men även kring Piazza Santa Croce. Egentligen är utelivet utbrett över hela innerstan. Finns många fina barer och ställen där man kan dricka vin och ha trevligt. 
Museum, svårt! Gå upp i kupolen på domkyrkan, Il Duomo, skulle jag tipsa om. Det är sjukt många trappsteg och stundtals rätt tröttsamt, men när man ser utsikten så känns det klart värt de 10 euros det kostar. Sedan måste ni åka eller gå upp till Piazzale Michelangelo på andra sidan, ta en glass och ta in utsikten av hela staden. Jag ångrar lite grann att jag inte gick till museet Gli Uffizi, för alla som var där verkade tycka att det var riktigt häftigt. Målningar från Michelangelo, Da Vinci, Botticelli, och så vidare. Men det verkar behövas några timmar för att hinna med det mesta därinne. Alltså, känns som att det finns miljoner kyrkor och mindre museer att besöka, men jag är tveksam om det faktiskt är så häftigt som det låter. Rätt enformigt och tavlor man förmodligen enbart känner igen om man studerat konsthistoria. Skulle nog skippa dem om inte tid blir över. 
Florens är ju känt för bron Ponte Vecchio, men jag föredrog att sitta eller stå på bron efter i västlig riktning, Ponte Santa Trinita, och betrakta Ponte Vecchio istället. Riktigt mysigt och fint. 
Glass? Gick man över nyss nämnda Ponte Santa Trinita stötte man direkt på en glassbar till höger, första byggnaden efter bron, som hade goda glassar. All glass är god i och för sig i Florens. Glassbaren Grom nära domkyrkan är också oerhört bra, kanske ännu bättre. Deras pistageglass är en av de häftigaste smakupplevelser jag har haft i mitt liv. Som att tugga i sig pistagenötter i glasskonsistens, skulle jag beskriva det som.
Fest? Discoteca Yab är nog bäst. Strax bakom Piazza Repubblica. Finns ett trevligt bar/klubb-ställe som heter Salamanca närmare Piazza Santa Croce som också är häftigt, mycket latinokänsla över det. Föra gör man på I Visacci på gatan Borgo degli Albizi, 5 shots 5 euro! En pubrunda ska innehålla en visit på Lion's Fountain, på Piazza San Pier Maggiore. Sjukt massa turister. Aperitivo? Moyo! Nära Piazza Santa Croce.
Grazie a tutto e tutti! E naturalmente, forza Juve per sempre!

måndag 14 oktober 2013

Il tempo vola!

Hallå där! Längesen nu. Antar att det mesta av mina skriverier har förflyttat sig från denna sida till mitt twitterkonto (@arashmoosavian) istället nu när jag har internet på mobilen. Eller ja, hade, med tanke på att mobilfan försvann igår natt. Il tempo vola - tiden flyger - som man säger, och nu har snart halva resan passerat! Känns som att det var igår, eller ja, i förrgår typ som jag landade i Firenze. Så, vad händer då?

Schweiz händer! Alla är från Schweiz i den här staden! Fyra i klassen, fem till i en kompisgrupp jag hänger med, schweizare i stan, på barer, klubbar, överallt! Skulle fan inte förvåna mig om ett gäng schweizare sitter på min toa och skiter just nu. Öppnar kylen - ser en schweizare. Kollar under sängen - en schweizare. Saltar maten - schweizare i saltkaret. Vad är det för invasion? Tur att de är riktigt sköna i alla fall. Ah, glömde nästan: imorgon kommer det en grupp på 150 schweizare till vår skola för en veckas studier. Förvånande? Nä. Vi är ju trots allt i Schwirenze.

Vad händer mer? Mobilstölder händer. Igår natt/morgon vid 4-tiden vandrade jag hemåt när två grabbar ställde någon fråga och snackade lite skit. Sköna grabbar, skönt snack. Fan, schysst, trevligt att träffas. Ja, ha det bra ni med, trevlig kväll! Ciao! Tio sekunder senare plockar jag upp mobilen ur fickan. Trodde jag. Fickan var nämligen tom och grabbarna bakom var försvunna. Svin. Mobilen gör inte så mycket, finns värre problem här i livet, men de 2000 bilderna och videorna varav många jag självklart varit för lat för att backup:a svider. Rejält. Nåja, nu har några eländiga personer i alla fall fixat sig mat för en vecka, eller en telefon att leka med. Kul liv. Härligt sätt att leva på, liksom - leva på andras misär. All lycka till i framtiden!

Nåja, låt oss skippa det negativa. Positivt är att italienskan blir bättre och bättre. Var på bio idag och kan ärligt säga att jag förstod i princip allt som sades i barnfilmen Despicable Me 2, eller Cattivissimo Me 2 som den heter på italienska. Underlig känsla att sitta där i salongen utan att behöva anstränga sig till max för att hänga med i handlingen. Nu vill jag bara lära mig mer och mer! Grym film dessutom. Trodde dagens barnfilmer var katastrofala hela gänget men den här var faktiskt riktigt underhållande. Min humor, helt klart!

Slutligen - hör upp! Ta en väska, packa den, köp biljett och flyg hit! Det är billigt och mitt rum är stort och har en mjuk, skön soffa att sova på! Sen finns ju golvet också. Och om mitt rum inte räcker till finns säkert billiga hotell eller hostel. Aperitivi, barer, klubbar, utsikter, floden, sköna människor, värmen (typ), och sist men inte minst den fantastiska maten! Kom, bara kom! Men om ni kommer, se upp för ficktjuvar! Jag har hört att de är skickliga. Personligen är jag ju uppmärksam, så det är inget problem för mig så klart, men kanske för er, vem vet? Hmm, har någon sett min mobil?

lördag 21 september 2013

Casa nostra

Benvenuti a Via dei Macci 70! Bjuder på en liten, liten rundtur.

La nostra cucina. Ett helvete att laga mat här. Katastrofala köksredskap bl a. Men men.

La mia stanza. Mitt rum alltså. Har en säng längst till höger men den är gömd bakom skjortan.

Il nostro salotto. Vårt vardagsrum. Eller något sådant. Här äter vi i alla fall. Och chillar.

tisdag 17 september 2013

En Juventuströja i Juventushatets huvudstad

Dagarna passerar fort och jag känner att jag har observerat och reagerat över en massa här! Bland annat synen på fotboll här i staden. För närvarande är jag en av två redaktörer på Juventussektionen på SvenskaFans.com, och bestämde mig för att skriva en krönika om ämnet. Publicerade den på - denna länk - men klistrar även in den här nedan:

lördag 7 september 2013

Riassunto della settimana

En vecka har snart passerat! Vid den här tiden för en vecka sedan satt jag hemma hos min bror och hans fru, tuggade på en god bruschetta och var ängslig och nervös inför morgondagen. Nu, sju dagar senare, har nervositeten lyckligtvis släppt, och jag börjar verkligen komma in i livet här. Visst, jag har inte tvättat kläder och knappt lagat mat än, och okej, jag har inte heller hunnit packa upp helt, men fan, visst har jag kommit in i livet ändå! Typ.

Livet knallar på, och jag, Jakob, "Tom" och "Ryu/You" har börjat äga hela Florens. Folk tillber oss, välkomnar oss var vi än går, och det säljs redan souvenirer och posters över hela stan med bilder på oss. Typ. Öh. Ignorera detta stycke bara, låtsas som att du inte läste det. Så, kryssade över det nu.

Hur som helst. Under dagarna har vi gått i skolan och på kvällarna har vi hängt på olika piazze (torg) och i en del barer. Finns rätt mycket att välja bland, men jag gillar framför allt torgen eftersom det jämt är massa folk där och de är dessutom kantade med olika, mindre barer. Mitt lokalsinne har kommit igång på allvar, och det mesta känns rätt hemma nu. Känner redan att flytet i språket har förbättrats, och förhoppningsvis fortsätter det på samma vis.

Imorgon bär det av till Cinque Terre, fem små byar som är kända för sina vackra vyer och fina arkitektur, med mera. Minns hur jag ofta brukade googla dem för 1-2 månader sen, och det ska bli riktigt häftigt att få se byarna på riktigt nu. Så, 7.15 framför la stazione centrale, sen hoppar vi på en buss med en grupp andra studenter och turister.

Till sist: Jag nämnde att jag börjar komma in i livet här. Det här, på min vägg, är det största tecknet på det, om jag får säga det själv.


Jag tror att jag ska rubricera varje inlägg på italienska. Då kanske ni också lär er lite. Rubriken här ovan betyder t ex "sammanfattning av veckan."

Ci sentiamo!

onsdag 4 september 2013

Firenze, ti amo!


Tre dagar har passerat. Flugit förbi. Och jag börjar komma in i livet här nu.

Nervös och ängslig gick jag av planet på flygplatsen Peretola i Florens den 1 september, efter att ha flugit från München. Ställde mig i en buss, kollade omkring mig, och såg en SAS-etikett på en tjejs ryggsäck.

Där och då släppte nervositeten. Jag gick fram, frågade om hon var svensk, och absolut - det var hon. Stephanie var hennes namn, och plötsligt hade jag lyckats få min första florentinska vän.

Det dröjde inte länge innan jag insåg att det engelska språket inte skulle räcka särskilt långt här. Hyresvärden höll snabba monologer på italienska, och jag var tvungen att göra mitt bästa för att hänga med i konversationen. Detsamma gällde lärarna i skolan; lite basic engelska, men inte mycket mer än så.

Nåväl. Nu har tre dagar gått och det börjar kännas riktigt bra nu. Jag bor i en slags korridor/lägenhet med japanerna Takumi och Ryunosuke (stavning?!?), och så en härlig österrikare som heter Jakob. Riktigt skönt gäng faktiskt.

Svenskar finns det gott om. Flera i skolan, och ett flertal andra som vi stött på här och där. Turister förresten, det kryllar av dem. Man måste leta noggrant för att urskilja några få italienare bland alla britter, amerikaner, tyskar, brasilianare, och så vidare. Ja, nästan i alla fall.

De två första kvällarna gick vi till olika barer och drack lite öl, faktiskt inte så billigt som jag hoppats på, men fortfarande billigare än Sverige. Ikväll satte vi oss vid underbara floden Arno med en gitarr och spelade typ allt och lite till. Sociala människor stannade, sjöng med en stund, snackade lite. Riktigt skönt faktiskt. Nackdelen är att jag har fått alltför lite sömn de här dagarna, och får kämpa för att hålla ögonen öppna i skolan. Men men, kaffet räddar mig. Kaffet förresten, I love it!

Slutligen, för att punkta upp några viktiga fakta:
  • Var inte Juventus-supporter i Florens. Det funkar inte, det håller inte, du överlever inte. Jag måste se mig över axeln var jag än går. Det här kan sluta illa. Riktigt illa.
  • Mitt rum är enormt. Typ större än mitt rum i Sverige. Trodde på typ 4 kvadratmeter på förhand, men det är mycket större än så. Stor soffa, skrivbord, stort fönster, allt!
  • Florens är en oerhört vacker stad. Jag är vanligtvis inte särskilt intresserad av arkitektur och sådant, men det här är riktigt ballt. Mi piace moltissimo!
  • Vi håller på att skriva en låt, jag och österrikaren och ena japanen. Vi kallar den Sausage. Ja, du läste rätt. Sausage.
Nu måste jag verkligen sova. Buona notte!

söndag 1 september 2013

Första september är här

Klockan har passerat tre och jag har förbannat svårt att sova. Om drygt fem timmar ska jag upp och ytterligare ett par timmar senare så går flyget från Arlanda.

Det är på riktigt alltså. Och det är dags. Jag är nervös, lite skraj, men samtidigt hur taggad som helst. Hundra känslor och tusen tankar i huvudet just nu, men det blir säkert bra. Det brukar det bli till slut.

Nu ska jag lägga mig för sista gången i Sverige på ett par månader. Nästa gång jag uppdaterar bloggen är det förhoppningsvis från ett trevligt café i hjärtat av Florens. Eller från ett litet rum i en skön studentlägenhet.

12:00 lyfter planet som tar mig till mitt la vita fiorentina. 10 dagar har passerat. Första september är här.

torsdag 22 augusti 2013

Ciao a tutti!

1 september. Tio dagar. Sedan är det adjö Stockholm och ciao Firenze. Tidigare har det känts rätt avlägset, men nu närmar det sig rejält, och det känns så sjukt. Så overkligt.

Under hela mitt liv har jag, främst genom fotbollen och kärleken till Juventus, längtat efter Italien. Jag har tittat storögt på matcher, arenor, byggnader, städer, torg. Jag har avundats kulturen, drömt om språket, och jag har lett för mig själv varje gång jag sett den italienska flaggan vaja. Visst har jag varit där, många gånger dessutom, men aldrig så här. Aldrig så länge. Aldrig som invånare, utan alltid som turist. Men den här gången är det 14 veckor som gäller, mer än tre månader, och äntligen får jag chansen att leva det där la vita italiana som jag har drömt om sedan jag var liten.

Från och med den 1 september blir jag alltså Florensbo, en så kallad fiorentino. Genom STS Språkresor åker jag ner, och pluggar 14 veckor på Scuola Leonardo da Vinci, i stadens centrum. Jag kommer att bo tillsammans med några andra studenter i en delad lägenhet, och förhoppningsvis blir det hur jävla bra som helst. The time of my life, som man säger. Jag hoppas det i alla fall!

Och det här? Det är min lilla portal; förbindelsen mellan det kommande livet i Florens och mitt liv i Stockholm. Här kommer jag att berätta om vad som händer där nere, men antagligen skriver jag om en del annat också. Jag gillar ju att skriva. Läs gärna, och följ min resa om du har lust! Droppa i s
ådana fall gärna en kommentar också, så jag inte känner mig alltför ensam här på bloggen. ;)

Nu har jag tio hektiska dagar framför mig innan jag sticker iväg. Det börjar bli nervöst nu.